Läs senaste BRT-nyheterna
Vad är BRT? ”Tänk spår - kör buss”
Det finns flera olika definitioner på Bus Rapid Transport, BRT, se länkarna till vänster. Men det utmärkande för ett BRT-system är följande:
- raka tydliga linjesträckningar
- full prioritet på egna banor och körfält
- fordonen angör stationer snarare än hållplatser
- relativt långa stationsavstånd
- insteg i nivå med bussgolvet
- förvisering med spärrlinjer eller förköp
- hög medelhastighet
- hög turtäthet
- hög kapacitet
Vid en jämförelse mellan olika bussystem kan BRT i kapacitet jämföras med tunnelbanan, men till en väsentligt lägre kostnad.
• Stads- och förortsbussar = Spårvagnar
• Stombusslinjer = Snabbspårväg (LRT)
• Bus Rapid Transit (BRT) = Tunnelbana
Senaste BRT-nyheterna:
Moderat förslag om BRT satsningar i Stockholm
(2013-02-13) Riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M), ledamot i riksdagens Trafikutskott, presenterade på ett frukostseminarium den 13 februari tio konkreta förslag till hur Stockholms infrastruktur kan utvecklas. Ett av förslagen handlar om att utveckla nya effektiva transportsystem som superbussar (BRT) för Stockholm, som beskrivs som ett metrosystem i marknivå bestående av bussgator – ”tänk tunnelbana, kör buss”. Med BRT kan skapas ett kapacitetstarkt system med högre medelhastighet än dagens stombusslinjer. Rapporten ”Sätt inte tillväxten i kö” föreslår att tvärförbindelserna i länet utvecklas, t.ex. en BRT linje mellan Täby och Nacka. En linjesträckning som en förstudie i SL tidigare har föreslagit. (länk) Rapporten föreslår också att ett komplett system av superbussar enligt BRT-modellen ska utredas. Vidare gjorde Jessica Rosencrantz ett slag för eldrivna bussar för Stockholms framtida BRT-system. Läs hela rapporten
Reseberättelse från Storbritannien
(2012-11-07) Ett antal av BRs medlemmar och medarbetare följde med när SKL bjöd in till en studieresa om kollektivtrafik och stadsplanering i Storbritannien. Läs reseskildringen av Ulo Maasing.
The BRT Standard
(2012-07-19) ITDP:s standard för BRT-system (version 1.0). Läs BRT Standard 1.0.
Kriterier för USAs BRT-system
(2012-07-19) Här finns en lista på kriterier som bör uppfyllas. Läs U.S. Bus Rapid Transit. (July 10, 2012).
Pris till BRT-system i Guangzhou, f.d Kanton, Kina
(2012-07-16) BRT-systemet i Guangzhou, f.d. Kanton, i Kina har vunnit the Institute for Transportation and Development Policy's 2011 Sustainable Transport Award. Se filmen Winning The Future With BRT.
Dags att bygga superbussystem i Stockholm
(2012-07-03) I en förstudie för snart två år sedan presenterade en förstudie om Bus Rapid Transit (BRT) mellan Värmdö och Arninge. Det är dags att realisera planerna. Läs BRs folder.
Ny internationell databas om BRT/BHLS linjer i världen
(2012-04-10) Nu finns det en databas där alla världens BRT-system finns dokumenterade. Se Global BRT Data. Bakom databasprojektet står EMBARQ, ALC-BRT CoE och International Energy Agency (IEA).
Eclipse BRT Phase 1 är klar
(2012-04-03) Den första fasen av Eclipse Bus Rapid Transit (BRT) route – från Gosport till Fareham, Storbritannien är snar klar. Projektet påbörjades 2009 och invigs i år. Se BRT video visualisation
Storsatsning på BRT i Chicago
(2012-02-08) Chicago med ca 2,8 miljoner invåndare har beslutat bygga upp ett nätverk av BRT-linjer i staden. Läs mer
Se intressanta och aktuella BRT-filmer
BRT-system i Bristol, Storbritannien
BRT-system i Kent, Storbritannien
Busway i Nantes, Frankrike
New York City planerar för satsningar på BRT
(2011-06-13) New York City planerar för en storsatsning på BRT. Läs om rapporten "BRT Phase II".
Läs mer om USA:s BRT system i ITDPs rapport.
Buses Take Off
(2011-05-23) Wall Street Journal skriver om den hetaste trenden inom kollektivtrafiken - BRT. Läs mer
BRT har större kapacitet än spårvägen och BRT kan jämföras med tunnelbanans kapacitet. Se föjande exempel:
The Globe and Mail skriver den 22 maj 2011 om BRT system i Nordamerika. Läs mer
BRT: Framtidens vinnare
(2011-05-02) I en artikel Scania World nr 2 2011 handlar om BRT för att komma tillrätta med trafikkaos och ge en effektiv kollektivtrafik. Läs artikeln.
WSP-rapporten "Buss, BRT och spårväg - en jämförelse" (Rapport 2011:1)
(2011-04-29) På ett välbesökt frukostseminarium i WSP:s lokaler i Globen, Stockholm, presenterades rapporten "Buss, BRT och spårväg - en jämförelse" (Rapport 2011:1). Läs hela rapporten.
Lars Sandberg och Daniel Waluszewski, från WSP, sammanfattade rapporten. Se PowerPointpresentationen.
Under seminariet höll Rolf Hedberg från Scania ett anförande "Bus systems for Sustainable and efficent Public Transport".
Framtidens effektiva kollektivtrafik - BRT
(2011-03-08) Enligt en forskningsöversikt om Hållbara städer som riksdagens civil-, trafik- och miljö- och jordbruksutskottet presenterade på ett öppet seminarium den 8 mars lyftes BRT fram som framtidens kollektivtrafik i Sverige. BRT är ett sätt att utveckla den dagens stadsbussar för att få en mer attraktiv busstrafik i städerna. Läs hela rapporten "Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden".
Superbussar i Istanbul
(2011-01-15) De tre BRT-linjerna i Istanbul transporterar dagligen 530.000 resenärer. BRT systemen kostade endast tiondel av vad ett spåralternativ hade kostat. Läs mer i Transportforum nr 12-2010.
Siemens satsar på eBRT
(2011-01-14) Siemens utvecklar nu ett eldrivet BRT system, där bussarna som är helt eldrivna, precis som spårvagnar, och laddas upp på stationerna. Se Siemens demovideo och informationsmaterial.
Bussen ett kostnadseffektivt alternativ till spårvagnen
(2010-11-03) I flera städer diskuteras och planeras det för spårvagnssatsningar, som exempelvis Uppsala, Lund, Helsingborg och Sundsvall. En en aktuell utredning i Sundsvall konstaterar att spårvägsdrift har fler nackdelar än fördelar och är dessutom en alltför kostsam investering för kommunen. En spårväg kräver investeringar på mellan 100 000 och 200 000 kronor per meter.
– Det som sätter käppar i hjuls för spårvägsplanerna är att det blir ofantligt dyrt, säger Niklas Bergström på stadsbyggnadskontoret i Sundsvall till Dagbladet den 3 november 2010. (läs mer)
Med anledning av artikeln kan det återigen upprepas att bussen är minst lika miljövänlig som en spårvagn. Bussar kan också drivas med elektricitet. Bussen kan vara minst ett lika attraktivt kollektivtrafikfordon som spårvagnar med samma turtäthet och kapacitet att transportera resenärer. En skillnad är dock att man får mer kollektivtrafik med busstrafik. Och det är en fördubbling av kollektivtrafiken som är kollektivtrafikbranschens gemensamma mål.
I Sydsvenskan pågår en debatt om spårvagnssatsningar (läs mer). I en intervju påpekar trafikplaneringskonsulten Sven-Allan Bjerkemo att det även finns andra lösningar än spårvagnar, som dessutom passar Lunds stadsmiljö bättre. (läs mer.)
BRT och stadsplanering på Persontrafikmässan 2010
(2010-11-01) Under Persontrafikmässan 2010 den 26-28 oktober hölls flera välbesökta seminarier om BRT och stadsplaneringen. Läs PowerPoint presentationer:
1. Hur utvecklas stadsmiljöer med hjälp av kollektivtrafik -Om spårvagnsstäder och Bus Rapid Transit (BRT)
P G Andersson, TrivectorTraffic AB
2. Bus Rapid Transit, BRT och hållbara städer – Kan BRT bidra till hållbara städer och fördubblad kollektivtrafik?
Edward Jobson, miljöchef Volvo Bussar och adj professor Chalmers
3. BRT och stadsutveckling SL:s förstudie –BRT aktuellt för Stockholm?
Maria Håkansson, projektkoordinator och avdelningschef Trafikteknik & Kundmiljöer SL samt Malin Gibrand, TrivectorTrafficAB och projektledare
4. BRT och stadsutveckling – Ett forskningsprojekt på KTH
Karl HH Kottenhoff, forskare tekndr KTH
5. Ett nytt sätt att tänka kollektivtrafik och stadsutveckling
Sven-Allan Bjerkemo, Bjerkemo Konsult
Dublin får BRT-linje - Blue Line rout
(2010-10-18) I Dublin, Irland, föreslås byggande av BRT-linje, ‘Blue Line’ route. Denna första BRT-linje i Dublin kommer ha en sexminuters turtäthet under högtrafik. turtäthet. BRT-linjen kostar ungefär 33 miljoner euro, vilket är en bråkdel mot vad en tunnelbana beräknas kosta (ca 5 miljarder euro). Linjen har tio stationer med kapacitet för mer än tusen passagerare varje timme i vardera färdriktning. (Källa: Busworld.)
Smart Move best practice: BRT
(2010-03-29) För att fördubbla kollektivtrafiken är BRT-konceptet en viktig komponent fastslår IRU. Detta modulära och flexibla koncept kan anpassas efter varje stads förutsättningar och behov. De stora fördelarna med BRT system enligt IRU är:
- Completion in one-and-a-half years
- Much more economical and flexible than the underground
- Standard buses also operate during off-peak periods
- Infrastructure works are 20 times less expensive than for a metro [underground] line and 1/5 than for an express tram or light rail system.
- Low operating costs
- No government subsidies
Läs mer
Nu satsar även Vietnam på BRT
(2010-03-23) För att klara persontransporterna och stadsmiljön planerar nu Ho Chi Minh staden (f.d. Saigon) att satsa på BRT-lösningar. I jämförelse med att bygga en tunnelbana, som tar mer än dubbelt så lång tid att färdigställa och kostar uppemot 40 miljoner dollar per kilometer kostar ett BRT-system med samma kapacitet mindre än 5 miljoner dollar per kilometer. Läs mer.
Indonesien satsar på BRT i 20 städer
(2010-02-20) De närmaste fyra åren kommer BRT-system utvecklas i minst 20 indonesiska städer. Läs mer
BRT projekt i Kina för att minska utsläpp av växthusgaser
Ett BRT projekt i Lanzhou, Kina, har erhållit en lån från Asian Development Bank, ADB, på 150 miljoner dollar, vilket utgör 31 procent av investeringskostnaden, för att minska stadens transportkostnader och restider samt att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är ADB:s första finansierade projekt utifrån Kyoto protokollets Clean Development Mechanism, CDM. BRT linjen omfattar 13 km busskörfält och 22 stationer.
- Public transport helps avoid the vicious spiral of road investment accompanied by ever increasing numbers of private motor vehicles and worsening congestion, and bus rapid transit offers a cost-effective, flexible and environmentally friendly mass transit option, säger Toshiyuki Yokota, transportexpert på ADB.
Läs mer.
Snart grönt ljus för BRT i Stockholm
SR P4 Stockholm konstaterar i ett inslag den 14 januari 2010 att det finns en påfallande politisk enighet i SL:s styrelse kring tankerna på BRT-busslinjer.
- Fördelen är att effektiv och snabb kollektivtrafik tvärs över länet med buss kan bli mycket billigare än med tåg eller spårvagn, säger trafiklandstingsrådet, och SL:s ordförande, moderaten Christer G Wennerholm.
- I huvudsak är det jättebra ur alla synvinklar- inte minst för miljön, och för att resenärerna lättare kan ta sig dit de ska, säger socialdemokraternas Lars Dahlberg.
Läs hela artikeln
Kollektivtrafikakademins pris till uppsats om BRT-system i Ghana
Vid invigningen av Transportforum, den 13 januari i Linköping, fick Lily Naah och Ilyas Alhassan ta emot 10 000 kr i stipendium för sin masteruppsats om utformningen av en Bus Rapid Transit (BRT) korridor i Ghanas huvudstad Accra. Bakom priset står Kollektivtrafikakademin, Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Prisutdelare är professor Bengt Holmberg, Lunds universitet.
Uppsatsen är skriven inom området Bus Rapid Transit, BRT. BRT är en form av kollektivtrafik som är på stark frammarsch, inte minst i utvecklingsländer tack vare av dess kostnadseffektivitet och höga kapacitet. Ur motiveringen:
”Studenterna har i sitt arbete använt mikrosimuleringsprogrammet VISSIM. Med hjälp av sina simuleringar har de kunnat studera alternativa utformningar av BRT-systemet och också kunnat beskriva effekterna på biltrafiken. De har bland annat identifierat kritiska punkter som fördröjer busstrafiken samt effekterna av olika busstorlekar och turtätheter. Studenterna har trots stora svårigheter att få fram data för modellen visat att den kan ge mycket värdefullt underlag vid utformningen av BRT-system och att den är användbar även i utvecklingsländer.”
Läs hela pressmeddelandet:
Kollektivtrafikakademins pris till uppsats om BRT-system i Ghana
Busstrafik som tänker i nya banor
BilSweden har i sitt senaste nyhetsbrev "bilbranschen just nu" (nr 3 2009) tagit upp bussens roll i kollektivtrafiken, "Utan bussen stannar kollektivtrafiken", och Bus Rapid Transit, "Busstrafik som tänker i nya banor". Läs hela nyhetsbrevet.
Göteborgspriset för hållbar utveckling till BRT satsning i Bogotà
Göteborgspriset för hållbar utveckling, "Nobelpriset i miljö", har i år 2009 tilldelats Enrique Peñalosa, den tidigare borgmästaren i Colombias huvudstad Bogotà. Han var borgmästare i Bogotà under åren 1998 - 2001 och genomförde en stadsplanering där kollektivtrafiken prioriterades. Det gäller främst införandet av ett effektivt BRT-system, "TransMilenio". Bogotà är idag en internationell förebild för hållbar stadsplanering. Pristagarna kommer att mottaga priset vid en prisceremoni den 26 november i Göteborg. Läs mer
SL genomför förstudie om BRT
SL:s styrelse beslöt på sitt möte den 11 november att ge verkställande direktören i uppdrag att under 2010 genomföra en förstudie om en BRT-korridor i sträckningen Värmdö – Nacka – Stockholm City – Solna – Danderyd – Täby – Arninge enligt utredningens förslag, samt att återkomma till styrelsen för godkännande av förstudien. Utredningens förslag presenterades i idéstudien ”BRT Stockholms län ”Tänk spår – kör buss” (2009-10-22). SLs beslut har uppmärksammats av media, exempelvis Mitt i Södermalm "Ny busslinje ger snabbare resor".
BRT satsning i Stockholm uppmärksammas i media
Inför SL:s styrelsemöte har förstudien om en BRT-satsning i Stockholm uppmärksammats i media. Artiklar har publicerats i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet "SL vill ha jättebussar från Värmdö", Nacka-Värmdö-Posten "Nya snabbussar kan köra till Värmdö", i tidningen Metro och Sveriges Radio P4 Radio Stockholm "Snabbussar kan ge smidigare resor".
Osakliga argument om bussen
Oavsett vad man än anser om olika satsningar på kollektivtrafik är det viktigt att argumenten är sakligt riktiga. Därför är det bedrövligt att felaktiga påståenden om att spårvagnar har större kapacitet än bussar fått så stor spridning i den mediala debatten och i en rad trafikpolitiska beslut. Senast var det Johannes Åman i Dagens Nyheter den 7 november som påstod att spårvagnen har "mycket högre kapacitet än bussen. Medan en vanlig buss tar 77 passagerare och en ledbuss 111, tar tvärbananas 30-metersvagnar 211 passagerare." Men Volvos dubbelledsbuss 7500 i Göteborg (BRT Light) har plats för 165 passagerare och Volvos buss B9SALF tar normalt 196 passagerare, men har möjlighet att ta uppemot 270 passagerare. Det är således ingen skillnad i kapacitet mellan spårvagn och buss. Däremot är bussarna och BRT-system väsentligen kostnadseffektivare än spårvagnar och tunnelbana. Skattebetalarna får fyra till tio gånger mer kollektivtrafik för pengarna med BRT.
Men ska kollektivtrafiken locka fler resenärer och lyckas fördubbla kollektivtrafikresandet måste kollektivtrafiken erbjuda attraktiva resor. Då handlar det inte om att packa in resenärer i fullastade spårvagnar och bussar, utan resenärerna, gästerna, måste erbjudas bekväma sittplatser, komfort och snabba transporter.
BRT: Konkret lösning för mer kollektivtrafik - till en lägre peng
Ledaren i senaste numret av Nytt i Bussbranschen (nr 5/2009) handlar om BRT.Läs ledaren.
BRT i Miljöpartiet de grönas trafikplan för Stockholm
I Miljöpartiet de grönas förslag till trafikplan för Stockholm, "Från ord till handling: En modern och fungerande trafik i Stockholmsregionen ", föreslås satsningar på BRT-system. Förvisso betonas spårtrafiklösningar, dock ej spårtaxi, men för att snabbt öka kollektivtrafiken föreslås satsningar på busstrafiken och däribland BRT-system för Stockholm. Rapporten åberopar också SL:s idéstudie (se nedan).
Med BRT-system kan samma fördelar uppnås som med spårtrafik. BRT-bussar kan också vara eldrivna, som inte heller avger avgaser och kan återvinna bromsenergi (se Volvos och Scanias hybridbussar). Sådana bussar är dessutom mindre bullriga än spårvagnar, vilket är särskilt viktigt i en stadsmiljö. BRT har samma prioritet i trafiken genom reserverade körfält och signalprioritering som spårvagnar. Så någon skillnad i framkomlighet finns inte mellan BRT eller spårvagnar. BRT-bussar har fler dörrar eller minst lika många dörrar som en spårvagn och avståndet mellan stationerna är ungefär lika långa. Därför är reshastigheten likvärdiga mellan BRT-system och spårvagnar. Passagerarkapacitet för BRT-system är att jämföra med tunnelbanan och har genom en potentiellt högre turtäthet en väsentligt större passagerarkapacitet än spårvagnar. Men de allra största fördelarna med BRT är, som också Miljöpartiets rapport visar, är att det går snabbare att bygga ut kollektivtrafiken med BRT och det är väsentligen billigare än spårvagnar och tunnelbana. Ska vi därför ha råd att snabbt öka och t.o.m. fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel är BRT det rationellaste och mest kostnadseffektivaste sättet.
Stockholm satsa på BRT!
Storstockholms Lokaltrafik, SL, har genomfört ett projekt om BRT. Projektet har resulterat i en idéstudie ”
BRT Stockholms län ”Tänk spår – kör buss” (2009-10-22), som studerat möjligheterna att i Stockholms län införa ett BRT-system. Idéstudien konstaterar att det finns stora möjligheter att med hjälp av BRT, och genom att tänka spår även vid planeringen av busstrafik, förbättra kollektivtrafikutbudet i Stockholms län. Projektgruppen föreslår en BRT-korridor från Värmdö, rakt igenom Stockholm City och Solna mot Arninge. En sådan satsning ger Nacka/Värmdöborna en möjlighet att nå sina målpunkter norr om Slussen utan att byta en eller två gånger (Slussen och T-centralen), förbättrar restiden för resenärerna på stombussarna i Stockholm innerstad, underlättar för många att nå de stora arbetsplatserna i Solna från både norr och söder och ger en möjlighet att med färre byten åka kollektivt på tvären från de nordöstra kommunerna västerut. Längden på korridoren beror på vilka orter som väljs som ändpunkter men är cirka 50 km. Denna korridor ska kunna användas av dels en genomgående BRT-linje, dels av stombusslinjer och framtida spårvagnslinjer som använder delar av korridoren.
Förslaget ska nu behandlas på SL:s styrelsemöte den 10-11 november 2009. Förhoppningen från bussbranschen är att SL beslutar att genomföra en förstudie i frågan. En förstudie som grundligt utreder frågor som infrastruktur (separata körbanor, stationer i stället för hållplatser), trafikering och drift (turtäthet, avståndet mellan stationer), bussar (med modern design och bästa tänkbara emissionsteknik, hybridlösningar eller elfordon), teknik (signalprioritering i plankorsningar, ITS som ger resenärer, förare och trafikledare korrekt information) och kundservice (genomtänkta lösningar för resenären vid bytespunkter, tydliga linjekartor där alla stomlinjer finns med).
Läs rapporten.
BRT moderniserar Sydafrikas kommunikationer
I Johannesburg, Sydafrika utgör BRT en viktig del i moderniseringen av stadens kommunikationssystem. Bara i Johannesburg ska bussflottan under de kommande fyra åren förnyas med cirka 1 000 fordon. Scania har levererat bussar till BRT-system och i januari såldes 143 bussar till Johannesburg. Scania har sålt cirka 2.000 bussar till olika BRT-system i Sydamerika, Afrika, Europa, Asien och Australien.
På You Tube finns ett par intressanta inslag hur funktionella stationer byggs upp och hur lågentrébussar kan användas. Exempelvis: Business 2010 - Bus Rapid Transit och BRT - Joubert Park (Johannesburg). Inslag som kanske kan inspirera SL:s eventuella planer på BRT satsningar i Stockholm.
Framgångsrika BRT satsningar i Seoul, Sydkorea
År 2004 genomfördes en omreglering av busstrafiken i Seoul. Ett nytt linjenät för bussar infördes och ett antal BRT-linjer skapades. Busstrafiken har därefter blivit överskådligare med fler busskörfält. Biljettsystemen har förenklats med bland annat med hjälp av smartcards. Busstrafikledningens systemen har uppgraderats med ITS-stöd och GPS-positionering. Dessa åtgärder medförde en kraftigt ökad kundnöjdhet och att resandet ökade på ett år med 10 procent. Medelhastigheten för bussarna ökade starkt och de nya BRT-bussfilerna transporterar nu sex 6 gånger fler resenärer än vad en av de parallella bilfilerna gör. Bussolyckorna minskade med närmare en tredjedel. Efter dessa positiva resultat för BRT-satsningarna avser Seoul att satsa mer på BRT och nedprioritera nyinvesteringar i tunnelbanan då dessa är väsentligen kostsammare och ger mindre kollektivtrafik per skattekrona.
Se det instruktiva inslaget på You Tube Seoul - BRT.
BRT i Framtidens Vardagsresande 2025
I Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafiks tankesmedja om kollektiv
trafikens framtid den 30 september 2009 framhölls BRT i två av de inledande föreläsningarna som exempel på framtidens kollektivtrafik. I föredraget om Framtidens Vardagsresande 2025 underströks att BRT fått ett starkt genomslag. Det är nu upp till alla de beslutsfattare som var närvarande på tankesmedjan att realisera visionerna om en fördubblad kollektivtrafik, där BRT är ett av verktygen för att skapa en bättre kollektivtrafik. Läs mer om Fördubblingsprojektet, www.fordubbling.se.
BRT i årets motionsflod
När årets allmänna motionstid gick ut i veckan hade riksdagsledamöterna lämnat in 3 815 motioner. Det är en ökning med 136 stycken jämfört med förra årets motionsflod. I flera av årets motioner nämns BRT (Bus Rapid Transit) som ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka kollektivtrafikens kapacitet. Vänsterpartiet förordar att Vägverket borde få i uppdrag att genomföra BRT-försök. Läs mer om BRT i motionsfloden
Buss eller spårtrafik? Debatt i Göteborgsposten
I Göteborgsposten har miljöchefen Edward Jobson och chefen för höghastighetsbussar Peter Danielsson på Volvo Bussar samt ordföranden i Västra Sveriges Bussbranschförening Mats Johansson och vd:n på Orusttrafiken Stefan Magnusson i debattartikeln ”Fler bussar ger effektivt klimatarbete” den 27 februari bemött oppositionens ensidiga förslag på satsningar på tågtrafik i Väst-Sverige och lyft fram bussens centrala roll i klimatarbetet
Vad som framkommer av BRs statistikrapport om bussbranschen är att bussen i dag har en dominerande roll för den lokala och regionala kollektivtrafiken och att bussen har den största potentialen att snabbt reducera utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn. Bussen är de lågavlönades, kvinnornas, de ensamstående mammornas, ungdomarnas, de arbetslösas och pensionärernas viktigaste kollektiva transportmedel. Det är endast bussen som utgör kollektivtrafiken i hela landet.Tåg, spårvagn eller tunnelbana ger en bra kollektivtrafik för vissa sträckor, men bussar ger en lägre energianvändning per passagerarkilometer och mer kollektivtrafik för pengarna än något annat transportslag. Med moderna stombussar och BRT-system (Bus Rapid Transit) reduceras utsläppen av koldioxid i stället för spårbunden trafik med 25000 kronor per ton koldioxid. Det kan jämföras med priset på en utsläppsrätt som idag kostar 260 kronor per ton.
Bussen är den kostnadseffektivaste lösningen – redan i dag. Ett BRT-system kostar ungefär en tiondel av motsvarande metrosystem. Oberoende av vilket annat transportslag som ersätts (flyg, bil, båt, tåg eller tunnelbana) så gör bussar mest nytta per satsad krona. Bara cyklister och fotgängare ger mer miljö för pengarna. En spårvagn kostar lika mycket som tio bussar. Ett säte på ett tåg kostar lika mycket som en Volvo V70 och driftskostnaden är dubbelt så hög som för en buss.
Investeringskostnaderna är stora för att bygga tunnlar och broar för att dimensionera de hundratals ton som tågen väger och det tar en väsentligt längre tid att utöka kollektivtrafiken med spårtrafik. Bussen är det särklass mest flexibla transportmedlet inom kollektivtrafiken, som snabbt kan anpassa sig för att tillgodose resenärernas föränderliga behov.
BRT eller spårtaxi
Spårtaxi har de senaste åren blivit en ny modefluga bland politiker och trafikforskare. Förutom spårvagnar och tåg är det nu också spårtaxi som gäller. All ny teknologi som kan leda till en förbättrad kollektivtrafik är självklart något positivt och ska stödjas. Till spårtaxins teoretiska fördelar är de låga driftskostnaderna genom eldriften och avsaknaden av förare. Däremot är investeringskostnaderna höga då ytterligare en ny parallell infrastruktur vid sidan av vägar och spår ska byggas för denna obeprövade teknik, som dessutom har samma kapacitetsbegränsning som en personbil. För att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel fram till år 2020 eller minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektor lär spårtaxin och andra automatbanesystem inte ens marginellt kunna bidra till.
Karin Svensson Smiths föreslagna alternativ till spårbilen är spårvägen. Tyvärr sätter hon även spårvagnen före bussen. Bussar har minst lika stor kapacitet att transportera resenärer som spårvagnar. Det går ännu snabbare att skapa nya busslinjer än att bygga spårvagnslinjer. Dessutom är det väsentligt billigare med bussar och det blir mycket mer trafikkapacitet per investerad krona jämfört med spårvagn. Läs World Resources Institutes rapport (januari 2009) där BRT:s kostnadseffektivitet och miljöpåverkan jämförs med spårvagnen.
Persontransporter i långa banor
På Banverkets och projektet Den Goda Stadens uppdrag har Thomas Johansson och Thomas Lange beskrivit och jämfört olika former av kollektivtrafiksystem i rapporten ”Persontransporter i långa banor – Lätta kollektivtransportsystem med strukturerande effekter” (december 2008). Rapporten beskriver system med lätta fordon och som medverkar till att hålla samman staden. Det gäller spårvägar, kombispårvägar, systemstyrda bussar (exempelvis BRT-system), trådbussystem och spårtaxi. Boken, som kan beställas av Banverket, är en intressant läsning för alla som är intresserade av kollektivtrafik.
Bus Rapid Transit i Sverige?
Projektet, som letts av doktor Karl Kottenhoff på KTH - avdelningen för trafik & logistik, genomförde under 2008 tre workshops i Göteborg, Lund och Stockholm i syfte att identifiera framtida forsknings- och utvecklingsprojekt. Seminarierna tydliggjorde de brister som präglar svensk stadsbusstrafik med låg medelhastighet, prioritering och turtäthet. Förstudien ger en bra översikt över BRT och effekterna av sådana satsningar. Satsningar som lämpar sig väl för medelstora och större tätorter, men som förutsätter en aktiv samhällsplanering. I dag när spårvagnar är det stora modeordet bland politiker kan det noteras att kostnaden för ett BRT-system är endast tiondel av motsvarande metrosystem. Ska kollektivtrafikens marknadsandel fördubblas till år 2020 är BRT en självklar framtidssatsning och det mest kostnadseffektivaste. Förstudien identifierar bland annat följande BRT satsningar i Sverige: Karlstad, Kristianstad, Helsingborg, Jönköping, Södertälje och Stockholm.
Åtgårdsplaneringen av kollektivtrafiken och BRT-satsningar
I samband med Vägverkets, Banverkets, Sjöfartsverkets och Luftfartsstyrelsens gemensamma arbete med den nya infrastrukturplaneringen och med underlag till höstens infrastrukturproposition inrättades ett särskilt delprojekt Kollektivtrafik. Delprojektet, som bestod av representanter från myndigheter och kollektivtrafikbranschen, utarbetade en rapport "Kollektivtrafik och turism" innehållande nationella perspektiv på kollektivtrafiken, de långväga resorna och turistnäringens behov. I slutet av september månad lämnades denna rapport till regeringen. Rapporten innehåller en rad förslag till strategier och specifika åtgärder för att öka kollektivtrafiken. Ett av rapportens förslag för större städer och större stråk är utvecklandet av effektiva bussystem eller Bus Rapid Transit (BRT).
BR föreslår satsningar på BRT
I en skrivelse till regeringen den 17 december 2008 förslår BR att regeringen ska satsa och finansiera BRT-system.
En viktig och kostnadseffektiv åtgärd för att snabbt öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna och minska klimatpåverkan är en satsning på busstrafiken. Det är nu särskilt viktigt att samhället satsar på energieffektiv busstrafik och även kommersiellt aktivt väljer att införa hybridteknik. De viktigaste stegen i en hållbar transportpolitik är en ökad transportkapacitet, reserverade vägar för busstrafik, ökad prioritet för bussar i trafiken och övergång till
hybridbussar. Detta är åtgärder som alla minskar energianvändningen och sammantaget minskar klimatpåverkan av persontransporter till en bråkdel av dagens siffror.
En av framtidssatsningarna för Sverige för en ökad kollektivtrafik är ”högprioriterad busstrafik” eller BRT, Bus Rapid Transit. Det är ett högkvalitativt bussystem som ges tydliga företräden i trafiken och med egna vägbanor. BRT-system är mycket billigare att anlägga än spårtrafik, vilket gör att man kan få ut mycket mer linjekapacitet per satsad krona, dvs. att fler människor kan förflyttas på samma tid men med lägre kostnad. Goda exempel på BRT finns i exempelvis Curitiba, Bogota, Mexico City, Santiago och Eindhoven i Nederländerna.
Därför föreslås införande av en särskild statlig finansiering av BRT-system i lämpade svenska städer i syfte att snabbt öka kollektivtrafikens kapacitet och kvalitet samtidigt som det skapas attraktiva och kostnadseffektiva alternativ till bilen.
Läs mer i BRs skrivelse: "Förslag till stimulansåtgärder för avancerad bussteknologi och ökad kollektivtrafik – för minskade koldioxidutsläpp och minskad miljöbelastning från den svenska transportsektorn".
BR vill satsa trängselmiljoner på BRT
Regeringen har beslutat att överskottet från trängselskatten bland annat ska användas till trimningsåtgärder som förbättrar kollektivtrafikens framkomlighet och skapar bättre trafikflöden i Stockholm. Av överskottet ska 100 miljoner kronor användas till att bland annat bygga flera nya kollektivkörfält och bredda befintliga. BR välkomnar beslutet. För att nå maximal effekt av dessa satsningar anser bussbranschen att kollektivkörfälten bör anpassas för Bus Rapid Transit (BRT).
– Det är glädjande och mycket positivt med regeringens och Stockholms satsningar på busstrafiken. För genom en ökad framkomlighet kan kollektivtrafikens gemensamma mål om ett fördubblat kollektivresande till år 2020 uppnås. Med tanke på klimateffekterna och prioriteringarna att på kort tid minska utsläppen är en storskalig satsning på BRT det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att uppnå uppställda klimat- och trafikpolitiska mål, säger Anna Grönlund, förbundsdirektör på BR, i ett pressmeddelande som BR skickade ut.
BRT på Persontrafikmässan
På Persontrafikmässan, den 15-17 oktober i Göteborg, kom satsningar på BRT upp på agendan. Peter Danielsson, specialist på BRT inom Volvo, höll en mycket intressant föreläsning om BRT-system. Han visade att BRT-system ger minst lika stor transportkapacitet som spårvägar och tunnelbanor, men till väsentligt lägre investeringskostnader. Med BRT system får man minst fyra åtta gånger större linjekapacitet än spårvagnar. Med BRT-system får man dessutom högre hastigheter, lägre utsläpp av koldioxid och miljöföroreningar samt färre olyckor. Mot denna bakgrund är det förvånande att det är endast vänsterpartiet i riksdagen som uttalat driver på utvecklingen och införande av BRT-system i Sverige. Den globala finanskrisen och lågkonjunkturen samtidigt som kollektivtrafiken ska fördubblas gör BRT lösningar än mer intressanta. Vad anser de övriga riksdagspartierna om satsningar på BRT? Se Peter Danielssons Powerpointpresentation.
Bussen effektivaste sättet nå klimatmålet
I debattartikeln "Bussen effektivaste sättet nå klimatmålet" i Göteborgs-Posten den 3 augusti 2008 pläderar BR och Volvo Bussar för en satsning på BRT i Sverige. Artikelförfattarna skriver bland annat:
"Sverige är ett föregångsland och inom svensk bussindustri är vi världsledande på ny teknik. Inom industrin utvecklar vi nu nya lösningar och kan erbjuda färdiga koncept för miljövänliga transportlösningar med buss, attraktiva alternativ till bilen. Koncept som redan framgångsrikt prövats i andra länder, som Norge, Brasilien och Turkiet. I Norge kallar man lösningen Superbuss - det säger något om kraften i konceptet! Det är dags att på allvar börja utveckla infrastruktur för högkapacitetsbussar, det vill säga ledbussar med mer än 150 platser, och Bus Rapid Transit, BRT. Dessa utgör ett bra komplement och är ett billigare alternativ till spårvagnar och tunnelbana. Effektivare busstrafik med kortare restider kommer att attrahera resande från andra transportslag. Staten bör främja uppbyggnaden av infrastruktur reserverad för busstrafik på samma sätt som för andra miljövänliga persontransporter. Bussar får då hög prioritet i trafiken och blir ett synligt och attraktivt alternativ för alla som i dag tar den egna bilen. Stora infartsparkeringar nära busshållplatserna för expressbussar och stombussar underlättar.
Värdefulla insatser Energimyndigheten har gjort värdefulla insatser i att stödja utvecklingen av hybridbussar
som kommer att spara mycket bränsle i framtiden och ytterligare tekniksteg kommer att kunna säkras med framtida satsningar på forskningsmedel för kostnadseffektiva transporter. Det är nu särskilt viktigt att samhället satsar på energieffektiv busstrafik och kommersiellt aktivt väljer att införa hybridteknik.
De viktigaste stegen är alltså: ökad transportkapacitet, reserverade vägar för busstrafik, ökad prioritet för bussar i trafiken och övergång till hybridbussar. Detta är åtgärder som alla minskar energianvändningen och sammantaget minskar klimatpåverkan av persontransporter till en bråkdel av dagens siffror. Med större satsningar på bussen
kommer stora ekonomiska resurser att kunna frigöras från andra mindre kostnadseffektiva sektorer." Läs mer